Vanligtvis när jag läser denna personens statusar brukar jag fundera på vad han egentligen pratar om, de brukar inte hänga ihop inuti mitt huvud. Men just den här fastnade jag för.

Den är så rätt på något sätt, "var mitt skäl till att leva". Ibland känns de som om jag inte har något skäl att leva, eller att jag inte har någon som kan kasta mig mot min längtan. Det är jag emot världen ungefär.

Men nu när jag läser denna statusen inser jag att jag är inte ensam om att känna på det sättet. & ibland kan de räcka som den lilla trösten man behöver för att resa på sig, borsta av smutsen och stå stark igen.

Men såklart det var ju bara en tanke..